lördag 14 juli 2012

THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 6

PIVOT STEP - är termen Mark Baker använder sig av när han pratar om det näst sista steget i ansatsen. Vi har under massvis av år fått lära oss och samtidigt lärt ut att varje steg vi tar skall bli aningen längre för att komma i rätt koordination med stegen och svingen. Men när Mark Baker förklarade förhållandet till varför just detta "pivot step" bör vara kortare än steget innan så började man inse att den gamla skolans tänk inte längre stämmer överens med dagens bowling. För dagens bowling med dess laminat banor, högre oljemängd samt dagens starka klot gör att man behöver mer power än tidigare. Jag presenterade detta, samt givetvis allt annat som Mark Baker pratade om, för min goda vän och mycket meriterade tränaren Sten-Åke Nilsson. Han började direkt att analysera ett tjugotal manliga svenska toppspelare som han hade i sitt videoarkiv. Det han såg var att ingen av dessa tog ett längre näst sista steg jämfört med steget innan, som det egentligen är rekommenderat enligt den gamla skolan och dess steglängdsschema, utan tog ett lika långt (100%) och ner till 75% kortare. När han sedan tog fram videosekvenser på fyra tjejer från Team Sweden så var det endast en utav dessa som hade just ett kortare "pivot step". De tre övriga hade mer eller mindre en perfekt steglängd enligt den gamla skolans steglängdsschema vilket innebär ca 125% längre näst sista. Att killar har mer fart och fler rotationer än tjejer är inget nytt. Men den tjejen som avvek och hade ett kortare "pivot step", eller man kanske skall säga gjorde mer rätt enligt dagens teknik, har avsevärt mer fart och rotationer jämfört med de övriga tre tjejerna. Man har ställt sig frågan under flera år varför de bästa tjejerna runt om i världen har både mer fart och rotationer än vad våra tjejer har. Svaret blev ganska enkelt, de har ett kortare "pivot step"! Och vem vet om inte just detta medvetandet gjorde susen för vårt Svenska Damlandslag när de plockade medalj efter medalj under EM i Holland Juni 2012.

James Gruffman i "Pivot Step" position.
Nu är det ju tyvärr inte så enkelt som att bara korta av detta här näst sista steget (pivot step) utan som jag tidigare visat och som Mark Baker skriver i sin bok varför just detta steg är så viktigt framför allt för riktningens skull (för att ge utrymme åt svingen och klotet samt bidraga till balans i sidled), men det är också absolut avgörande ur tajming synpunkt. Anledningen till detta är positionen för pivot steget i förhållande till huvudet som är den största avgörande faktor vid bedömning av balansen och följaktligen allt annat som kommer efter detta. Det som kännetecknar ett bra "pivot step" är att huvudet också är så nära en rak lodrät linje med foten. Anledningen till detta är därför att om pivot steget är för lång fram (förbi huvudet), då  tenderar vikten att fördelas för långt bakåt, vilket orsakar att överkroppen faller framåt för att generera kraft (power). I detta fall tiltar sig ryggraden (och huvudet som också rör sig med överkroppen) framåt, vilket orsakar sedan att svingen blir brant (därför att den är fäst vid axeln, som också rör sig med den överkroppen) och klotet som kommer av handen för tidig - och normalt då med mycket lite rotationer samt dålig riktning. Å andra sidan, om steget är för långt bak (bakom huvudet), vikten tenderar att bli alltför långt framåt och bowlaren förflyttar överkroppen fram och tillbaka, vilket orsakar att ryggraden, huvud och axlar tiltas bakåt, vilket suger kraften ur svingen (bromsar) och kan också leda till att man attackerar bollen uppåt med alldeles för mycket egen kraft.
Den andra viktiga
komponenten till en bra "pivot step" och som främjar konsekvent fart kontroll och rotationer (varv) är om höfterna är kvar i samma nivå från starten till slutet av ansatsen. Du kommer att märka när dina höfter stannar nere, med liten eller ingen rörelse från början till slut, då hjälper de dig hålla en låg tyngdpunkt hela vägen genom hela släppet, så att du kan generera en hel del kraft och fart i klotet . Det är också så - eftersom höfterna är direkt anslutna till axlarna - att om man håller höger skuldra/axel ner så kan bollen levereras under huvudet, längs den planerade spellinjen. Detta kommer också att hjälpa till så att vinkeln på höfterna blir så nära vinkeln på dina axlar framme vid avspelspositionen (release). Hur du kan kontrollera hur det känns är att få till en bra position är att prova utan bowlingklot och se vad som händer med rörlighet och flexibilitet på dina axlar, när de stannar nere, har axlarna svårt att roteras/vridas - det verkar nästan som om din axlar är låsta på plats, vilket då gör det nästan fysiskt omöjligt att över rotera axlarna. Motsatsen är den bowlare som lyfter sina höfter uppåt under pivot steget och genom avspelssekvensen, vilket gör att vikten skiftar från den nedre delen av kroppen (lower body) till överkroppen (upper body). Det gör nästan alltid så att axeln och huvudet går framåt, sätter bowlaren i en svag position ända fram till släppet (release) av klotet. Alla dessa problem som vi just har illustrerat kommer alltid yttra sig i en release (släpp) som bara inte känns rätt - och något som jag kommer att skriva mer om senare i denna serie.


James Gruffman "Pivot Step"

James  Gruffamn i slutposition.
Men före jag går in på det och lite annat, så tipsar Mark Baker om vad han tittar på när det gäller pivot steget och vart det befinner sig på ansatsen. På dagens moderna anläggningar med laminatbanor finns en skarv (splice) som förekommer precis vid slutet av klotreturen och som jag vill använda för att avgöra vare sig eller inte pivot steget är för långt bak, för långt fram eller precis lagom. Det vanligaste problemet som jag ser bland genomsnitts bowlaren är att pivot steget sker alltför långt bakom denna skarv, för att tvinga dem göra ett stort utfall framåt i ett sista desperat försök att komma fram till övertrampslinjen. Detta haren tendens att forcera vikten uppåt och framåt, vilket påverkar mycket av de tids-och balansproblem jag nämnde ovan. Intressant nog är Chris Barnes en av de undantag från denna regel - han inleder sin slide ca 18 inches (ca 45 cm) bakom skarven. Anledningen till att Chris kommer undan med detta är att han har extremt långa ben, och han råkar vara mycket stark och atletisk. På andra änden av spektrumet är bowlarna vars pivot steg sker förbi skarven, tvingar dem att bromsa och dra tillbaka i slutet för att undvika att gå/glida över övertrampslinjen. Tricket är att få detta pivot steg så nära skarven som möjligt, så du kan komma till övertrampslinjen naturligt, i en stark position som kompletterar din rytm och tajming.  

Chris Barnes "Pivot Step"

Chris Barnes slutposition.
Fotnot: I den gamla steglängdsschemat så finns det en centimeter metod samt en fot metod. Om vi måttar en ansats med fot metoden så är den följande; 5 fot (3,5 fot steg plus 1,5 fot glid), 3 fot, 2-½ fot och 2 fot för en 4-stegsansats. Tar man en 5-stegsansats så är det första steget 1-½ fot.
Om man omvandlar fotmetoden till dagens teknik med ett kortare "pivot step" så blir den följande; 5 fot, 2-½ fot (alt. aningen kortare om så önskas), 2-½ fot, 2 fot. Tar man 5-steg så rekommenderar man att det första steget blir 1-½ fot.

Tuba på Folks!

lördag 30 juni 2012

THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 5

I denna del skall jag lära dig mer om förhållandet "SPINE TILT". Detta är hur ryggradens position (spine tilt) bör vara genom ansatsen för att komma i en mer rätt position in i det s.k. "pivot step" och till rätt tajmingpunkt för att sedan kunna stå i en bra balans, få en effektiv svingplan samt få ett effektivt släpp. Det första man tittar på för att se hur konsekvent du som bowlare är i din tajming är just att se på hur stilla din överkroppen är genom hela ansatsen. Kom ihåg att att så fort du kommer till tajmingpunkten (läs om detta i del 4) och sedan rakt igenom hela släpprörelsen, så bör ryggraden (spine tilt) bibehållas så stilla det bara går. Alltså ryggraden och huvudet bör inte ändras, vilket det gör på väldigt många bowlare. Denna "spine tilt" kan variera beroende på vilken typ av sving man har samt även hur lång man är. Finns inget som är direkt idealiskt, men det finns ändå vissa generella grundtankar.

Illustration av Tommy Jones och Carolyn Dorin-Ballards "Spine Tilt"
Tommy Jones med ett tidigt utskjut och hög backsving får en mindre spine tilt jämfört
med Carolyn Dorin-Ballard som har en mer skolbokssving (lägre jämfört med TJ) och får en högre spine tilt.
En bra bowlare bowlare tenderar att hålla sin "Spine tilt" inom 5 grader mellan toppen av sin sving och hela vägen tills man spelat igenom bollen (follow-through). Hela ryggraden samt huvud är kvar i ett stabilt läge genom hela svingen och släppet. Vinkeln på ryggraden (spine tilt) varierar från bowlare till bowlare och därav så finns det inget som säger vad en exakt bra vinkel på ryggraden bör vara. Men enligt Mark Baker så har han funnit ut att de bästa spelarna ligger inom ett omfång mellan 30-55 grader. Det största undantaget sker dock på de spelare som använder sig av den allt mer populära 2-handstekniken där de har hela 70 graders Spine tilt. 
Anledningen till att ryggradens tilt (spine tilt) är så avgörande är för att främja ett konsekvent släpp och som är relaterad till den anspänning som skapas av förhållandet mellan axeln och din boll när den svingas. Om din ryggrads lutning (spine tilt) varierar, kommer anspänningen mellan axeln och bollen variera, vilket gör det då svårare att få ur handen perfekt när du vill till att släppa i vägen den. Om din ryggrad lutar framåt, då kommer din sving att bli brantare och snabbare, vilket kommer att leda till att du dumpar (tappar ner) ditt slag mycket tidigt mot banan och med extra fart. Å andra sidan, om du lutar ryggraden tillbaka i slutpositionen och avspelet kommer du att tappa fart och samtidigt attackera bollen uppåt (ej ner och framåt som vi mer eller mindre hela tiden strävar efter), vilket orsakar till att bollen kommer att greppa tag mycket tidigt och bränner upp för mycket av sin energi innan den träffar käglorna (en mycket dålig sak att göra om banorna svänger en hel del). Så det bästa att försöka göra är att hålla din ryggrads vinkel (spine tilt) så konstant som möjlig, och är något som du bör starta med redan vid uppställningen och vid utskjutet (pushaway) av din ansats.

Den övre bilden illustrerar hur det ser ut när ryggraden (spine tilt) går bakåt
och den nedre illustrera när ryggraden (spine tilt) skjuts framåt.

Hur gör jag enklast för att hitta en bra startposition? 
En bra startposition bör vara avslappnad och väldigt enkel samt med en rak lodrät linje mellan huvud, knä och fötter. Allt som ofta ser jag bowlare stå med alldeles för mycket bakåtvikt eller tvärt om. För att finna en bra startposition och rätt balans finns det ett ganska enkelt knep. Du börjar med att ställa  dig helt rak vid din startposition. Sedan lutar du dig framåt för att känna vart vikten befinner sig. Troligtvis fram på tårna. Sedan gör du tvärtom genom att luta dig bakåt. Då kommer du känna att vikten befinner sig på hälarna. Sedan upprepar man detta en eller ett  par gånger för att känna skillnaden och för att lättare kunna hitta vart man får vikten placerad mitt över fötterna som är målet med denna övning. När man funnit denna position sviktar man lätt på knäna samtidigt som man skjuter fram ryggraden, höfterna aningen till sidan, axlarna aningen tiltade samt huvudet placerad över din svingarm och klotet. Redan i denna startposition bör du alltså skapa en rak lodrät linje mellan huvud, knä och fot som sedan bör bibehållas i största möjliga mån rakt genom hela ansatsen.

Vad händer om jag har en mindre bra startposition?
Allt som ofta så påverkas din spine tilt (ryggradens lutning), ditt utskjut, ansats (fotarbete) och sving på ett negativt sätt. Det man ofta ser är att många bowlare startar med för mycket bakåtvikt och då när man skall till att skjuta iväg armarna (pushaway) tenderar överkroppen (ryggraden och huvudet) att förflyttas framför både knä och fot (se bild 1 nedan). Detta påverkar då själva utskjutet (pushaway), som i de flesta fall förs ner lågt. Kontentan av detta blir allt som ofta att man inte får in högerfoten i en rak linje framför vänsterfoten (detta är förklarat för en högerhänt), utan antingen hamnar högerfoten till höger om eller alldeles för långt till vänster om vänsterfoten som då även kommer att påverka att din sving aldrig blir rak då utskjutet sannolikt avviker till höger. Det som sedan händer är att i de flesta fall så blir det andra steget (räknat från en 4-stegsansats) väldigt långt (se bild 1 nedan), därför att man med hjälp av egen kraft vill få upp bollen högre i backsvingen. Detta gör då att vänsterbenet i detta andra steg, och som vi redan konstaterat blivit för långt, även kommer att göra så att vänster ben blir väldigt utsträckt, nästan helt rakt då vänster häl sätts i mot ansatsen och foten får en kraftig vinkel. Kontentan av detta är då att överkropp (ryggrad och huvud) kommer bakom både fot och knä, vilket då gör att jag redan nu har förändrat min ryggradsvinkel (spine tilt) negativt. Och i nästa steg, som blir det som vi idag kallar för "the pivot step" (se bild 2 nedan och som jag kommer att förklara mer om i nästa del), så kommer min överkropp och huvud att ha förflyttats kraftigt framåt (återigen har jag då förändrat min spine tilt) vilket gör att jag inte kan komma in i rätt tajmingpunkt som sedan resulterar i att jag framme vid slutpositionen kommer att få en mindre bra balans, släpp, riktning, färre rotationer med mera som jag skrivit om tidigare i denna serie.

Så här ser det vanligaste felet ut i ansatsen.
Vänster ben är för rakt samt att hälen sätts i istället för hela foten.
Detta gör att huvudet och knäet kommer bakom den gröna raka lodräta linjen.

I "Pivot Steget" (det näst sista) så har jag i denna bildserie en Spine Tilt på 48,9 grader.
Och tack vare att jag kommit fel i position tidigare ( se bild 1) så kommer mitt huvud
i detta steg framför knä och fot.

Här i tajmingpunktsläget så blir jag aningen tidig i tajminge.
Har nu en Spine Tilt på 45,1 grader.
Här har jag alltså förflytta fram ryggraden ytterligare 3,8 grader
I slutpositionen har jag kommit rätt i position (huvud, knä & fot).
Men detta p.g.a av att min ryggrad har gått tillbaka med 6,2 grader vilket är mindre bra.
Resultatet blir att i detta mindre bra slag så är min totala Spine Tilt Diff hela 10 grader (bör vara inom 5 grader).
Om man önskar att släppa ner bollen tidigt i utskjutet (pushaway) som t.ex. Tommy Jones, en senare variant som Chris Barnes eller har en skolbokstajming ala Dorin-Ballard så är det alltid lika viktigt att sträva efter att få huvudet i en så rak lodrät linje över knä och fot i varje steg som möjligt. Detta gör att din spine tilt (ryggradens vinkel) och viktfördelningen blir mer konsekvent genom hela ansatsen. Det är därför det är så viktigt i bowling att jobba med benen och ha ett bra fotarbete (kommer att skriva mer om detta senare i denna serie). Har man detta och samtidigt skapar en mer korrekt ryggrads lutning (spine tilt) redan från början samt när du skjuter iväg dina armar i startläget (pushaway) och när bollen når toppen av din sving, kommer din spine tilt troligtvis att gå aningen framåt och sedan tillbaka en del när bollen kommer till släppögonblicket (release). Men så länge du kan behålla din spine tilt inom de områden som jag nämnde ovan från toppen av din backsving genom släppögonblicket (30-55 grader) och med högst fem graders variation från början till slut, då kommer du att vara på god väg att bli en mycket bra och mycket konsekventare bowlare.

I nästa avsnitt kommer jag alltså att förklara mer om det näst sista stegets (Pivot Step) viktiga innebörd av dagens moderna spel. Så ut och praktisera detta så länge så syns vi snart här igen.


Tuba på Folks!
 

tisdag 26 juni 2012

THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 4

I förra avsnittet skrev jag om hur viktigt det är med en bra och stabil slutposition. Om du tittar på de bästa spelarna runt om i världen så är just en bra och stabil slutposition en av flera nycklar till framgång. I detta avsnitt skall jag skriva och visa bilder på den helt nya och intressanta  tajmingpunkten som Mark Baker har sett är den stora gemensamma nämnaren hos de allra flesta toppspelarna vare sig du har en perfekt, tidig eller sen tajming i starten.

Vad är då den perfekta tajmingpunkten?
Den finner man då du kommer till den position när man är inne i det sista steget av sin ansats och då vänster fot samt dess klack (detta är förklarat för en högerhänt spelare. Är du vänsterhänt blir det spegelvänt) får för första gången är helt plan med ansatsen. Samtidigt skall svingarmen och klotet vara helt parallellt (alltså 90 grader) med ansatsen. Man bör även ha en rak lodrät linje mellan huvudet, vänster knä samt vänster fot i denna position. Uppnår man detta har man den "perfekta tajmingen"!
En perfekt tajmingpunkt där svingen är parallellt med ansatsen samt där fot och knä är placerat under huvudet i en rak lodrät linje.
Nu börjar du säkerligen förstå hur den perfekta tajmingpunkten ser ut och när man väl kommer dit så leder denna position till bra balans, mer konsekvent och inte minst bättre bowling överlag.
Men först av allt, om din sving aldrig når parallellt, man skall veta att allas sving når parallellt med ansatsen vid något tillfälle då klotet är på väg neråt i svingen. Men frågan blir då istället var din glidfot befinner sig när detta sker? Om den är helt plan (se bilden ovan), ja då är du i en bra position för att kunna leverera ditt bästa slag. Varför? Därför att du är i en perfekt balans! Ditt huvud är även i en rak linje över din core (rygg och magmuskeldelarna), din överkropp (spine tilt) är aningen tiltad framåt, din bakre fot (pivot) och ben trycker på framåt för att sedan vridas till vänster (se Del 3 för slutposition) för att ge plats åt svingen, dina höfter och axlar stannar nere i ett konstant läge och där din arm svingas framåt i full fart av all den kraft du tidigare har genererat. Och enligt Mark Baker så är det nu bara en sak kvar, och det är åt vilket håll du nu skall springa för att leva ut din eventuella strike!

Men om jag nu inte har denna "perfekta" tajming, hur kan det då se ut och varför?
Om det är nu så att du har en sen tajming vid vår tajmingpunkt så ser det ut som på bilden nedan. Svingen är högre än den parallella linjen. Alltså inte 90 grader mot ansatsen.

En bild på en aningen sen tajming. Då är svingen högre än den parallella linjen.
Men vad är det då som påverkar detta?
I de flesta fall så har huvudet och axlar då kommit alltför långt bak i förhållande till ditt pivot step (det näst sista steget som jag kommer att förklara om mer i denna serie) vilket då gör att din vikt är alldeles för mycket bakåt. Du kommer antingen att bibehålla den positionen ända tills du skall till och släppa av klotet. Resultatet av detta kommer då bli att du tappar ner den mot banan (svingplanen blir för brant) samtidigt som du inte kommer på bollen (blir alltså färre rotationer) eller så kommer överkroppen, huvud och axlar att kraftigt forceras framåt vid släppet. Detta orsakar då att din sving påskyndas och / eller att din hand kommer att komma ur klotet alldeles för sent (hur sent beror helt och hållet på hur stark du är). Det finns verkligen ingen gräns för hur många oförenligheter detta skapar, men vad jag hör och ser från bowlare som har detta problem är att deras balans, riktning och släpp är alla väldigt inkonsekventa. Det blir alltså mycket svårt att göra lika samt få klotet dit jag har tänkt mig. Detta är ganska vanligt vid spärrspel.

Om jag nu har en tidig tajming i förhållande till tajmingpunkten?
Då kommer svingen att vara nedanför vår tajmingpunkt (se bild nedan). Alltså helt tvärtom mot den som är sen i tajmingen.

En bild på en alldeles för tidig tajming. Svingen är då lägre och under den parallella linjen.
En tidig tajming leder vanligen till brist på kraft (om du nu inte försöker att hålla emot denna veka position genom att använda din kraft/styrka i överkroppen). Eller, i värsta fall, inkonsekvent riktning, balans och power om du nu som spelare gör ett försök att använda din överkropp för att kompensera allt. När klotet är på väg ner i svingen innan foten har blivit plan så är det detta som händer, det blir inte mycket tid för handen att göra något åt klotet, så resultatet blir brist på själva bollfarten (låg bollfart), låg och/eller inkonsekventa rotationer samt dålig riktning därför att axeln förskjuts kraftigt framåt för att generera kraft. Det finns en del möjliga korrigeringar när det gäller detta problem, allt från att förkorta eller slappna av mer i utskjutet (för att få svingen att börja tidigare), att hålla i och gå lite längre med bollen innan man släpper den och sedan öka själva tempot i ansatsen (detta för att ge klotet mer tid att svinga innan du når ditt sista steg. Detta kommer jag att visa senare i denna serie). 
Vanligtvis när man tittar på en spelares teknik från sidan är det ganska uppenbart att se den punkt där tajmingen kan ändras på ett sätt som gör det så enkelt som möjligt för dig som spelare (med tanke på din storlek, styrka, atletisk förmåga och andra egenskaper) att integrera ihop allt.

Illustrationer över olika kända proffsspelares tajmingpunkt genom tiderna
 
Hur gör jag enklast för att ta reda på vart min tajmingpunkt är?

Det bästa och effektivaste sättet att ta reda på om du är helt rätt, är för tidig eller sen i tajmingpunkten, gör du bäst genom att filma från sidan. Man ber den som filmar att ställa sig framme vid övertrampslinjen någon bana bort och helst till höger (för högerhänta) om den som skall spela så man får med hela ansatsen samt kanske det viktigaste av allt, en bra filmsekvens rakt från sidan i sista steget. Sedan kan man analysera direkt i videokameran, digitalkameran eller mobiltelefonen i vilken position man är i. För att få en mer exakt bild av vilken positionen man befinner sig i kan jag rekommendera att ladda ner analyseringsprogrammet www.kinovea.org (som är helt gratis) där du kan analysera filmsekvensen bild för bild på ett mycket enkelt sätt.

Tuba på Folks!




måndag 18 juni 2012

THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 3

I denna del (#3) skall jag lägga ner lite mer fokus på lite andra viktiga saker att tänka på när du skall utföra ditt slag framme vid övertrampslinjen då du förhoppningsvis står i en bra stabil slutposition (se illustration på Chris Barnes och Mika Koivuniemi i Del 2). Viktiga saker att tänka på när man gör denna övning eller kommer fram i sista stegets slutposition är följande;

En bra slutposition på Dennis Eklund
  • Skapa en lodrätt linje mellan huvud, knä och fot. Knäpositionen behöver inte var vinklad mer än ca 110-120 grader.
  • Axlarna bör vara aningen tiltade (undvik att ha dem i en rak parallell linje).
  • Huvudet bör vara rakt över din svinglinje. 
  • Balansbenet bör skjutas ca 45 grader i sidled. 
  • Handen bör vara bakom bollen. Placera gärna långfingret rakt under/ner placerad kl.6
  • Placera svingarmen vid sidan av kroppen samt i en tilltänkt svinglinje. Försök att ha en 90 graders vinkel i armvecket vid uppställningen.
  •  Skjut ut bollen med den arm du INTE håller klotet med snett ner och framåt (ca 40-45 grader snett ner mot ansatsen eller till kl.4 om man vill välja den termen) samtidigt som din svingarms armveck skjuts utåt.OBS! Den arm du håller klotet i (svingarmen) kan aldrig skjutas ut helt rakt. Svingen kommer att bli rak fast i en helt annan position då klotet kommer att sträcka ut den i ett lägre läge. Denna svingrörelse eller tänk är det som du sedan bör använda dig av när du skall start din fulla ansats.
  • Balansarmen (samma arm som skjuter ut klotet) bör fortsätta i riktningen fram mot bana med tummen vriden ner mot ansatsen. Ser nästan ut som att man pekar mot käglorna.
  •  Låt sedan klotet svinga din arm bak till ca kl.8 för att sedan vända och svingas tillbaka mot banan.
  • När klotet vänder tillbaka från sin topp (kl.8) och är på väg fram mot banan så drar man balansarmen bakåt (ungefär som ett simtag) i samma moment. När man gör detta så använder man sig mer av de stora muskelgrupperna i bålen som då gör att du får en aningen högre bollfart samt fler rotationer.
  • Stå stilla med höfterna samt huvud genom hela svingrörelsen. ha som mål att  försöka stå kvar i slutposition tills klotet träffar käglorna.
  • Släpprörelsen påbörjas inte för ens klotet har passerat foten och då rekommenderar jag att du vrider långfingret från kl.6 till ca kl.4 eller kl.3 (OBS! Ej längre än till kl.3)
  • Vid avspelet bör du tänka på att din sving skall gå ner och framåt mot banan. Ungefär som ett flygplan som skall gå ner för landning. Och samtidigt när din balansarm har kommit i position bakom din rygg så får du, som beskrivit lite tidigare i en punkt, lite högre bollfart samt fler rotationer tack vare att din axel som sitter ihop med din svingarm bör rotera framåt. Tänk på hur du gör när du t.ex. skall kasta iväg en boll så långt det bara går eller hur spjutkastarnas axel roterar när de skall till att kasta iväg spjutet. 
James Gruffman i stilstudie inför det sista steget. Se hans position med balansarmen.
I bakgrunden är det en bra slutposition på Patrick Bohm.
Kan tyckas att det är många saker att in samt tänka på. Men det är här den mentala biten kommer in i träningen. Det gäller att planera, tänka, utföra, känna och sedan analysera. För att förändra något måste man bryta ner allt i delar samt vågar att ge det tid. Och just slutpositionen är den viktigaste delen i denna sport. Redan i början av 80-talet så pratade Dick Ritger och Josef Wiener om vikten av att ha en bra balans och sving. Det är just av denna anledning jag tycker att vi först bör lära ut en hur en bra slutposition är, vilken känsla man bör skapa samt vilka positiva effekter det ger. Blir som sagt mycket svårare att göra tvärtom genom att starta långt bak på ansatsen och sedan stega framåt då det blir en massa andra komplikationer som jag kommer att skriva om senare i denna serie.

 Men tillbaka lite till den mentala. När jag analyser använder jag mig väldigt mycket av tre frågeställningar;
  • Vad hände?
  • Vad kände?
  • Vad lärde jag?
Dessa tre frågeställningar kan man använda i alla möjliga former av utvärderingar så som vid träningen, under spel eller när jag t.ex. utvärderar min match eller tävling.

Allt som ofta i bowlingens värld hör jag från "experterna" på läktaren vad en spelare gör för fel och hur de allt som ofta påvisar detta väldigt snabbt och tydligt. Allt för att kanske få visa upp sitt "kunnande" när jag eller du som spelare har gjort ett mindre bra slag eller prestation. Du har för hög sving, ta i mindre, släng ut bollen längre, gå långsammare, svingen går in bakom ryggen med mera är väldigt vanliga kommentarer. Men vad är det egentligen han eller hon säger? Olika påstående som man säkerligen redan känt eller vet om att man brukar göra och som egentligen inte hjälper dig vidare värst mycket. Tyvärr kommer dessa "kunniga experter" sällan med något konstruktivt utan enbart med påstående om vad du gjorde. Om jag nu t.ex. tappar balansen i slutpositionen så beror det med 100% säkerhet att något på vägen dit har gått litet galet. Då gäller det att kunna analysera hela ansatsen och genom all träning förhoppningsvis lärt mig vad man ofta gör mindre bra. Det brukar faktiskt endast hamna på två till tre punkter. Man kan göra en liknelse som är ungefär som att din bil helt plötsligt slutar att fungera. "Experten" kommer direkt med kommentaren att; -din bil har slutat att fungera! Å fan tänker du! Istället för att kanske komma med frågan; -din bil har slutat att fungera. Har du fyllt på bensin? Finns säkerligen många andra liknelser.
Men tyvärr så tror många bowlare att bara för att han eller hon som spelat bowling i så många år måste ju kunna en hel del. Sanningen i vitögat är denna att kunskapsnivån av dagens bowling är mycket liten och allt som de gamla "experterna" en gång lärde sig stämmer inte riktigt ihop med dagens spel. Jag brukar säga att man skall idag tänka bowling tvärtom mot vad man gjorde förr. Då kommer du mer nära sanningen. Så säger t.ex. "experten" att du skall gå långsammare, ja gå då lite snabbare skall du se vad som händer och framförallt vad du känner!

Men om  jag nu inte kan stå stilla i slutposition, vad är det då som ofta sker och påverkar detta mindre bra resultat som gör att man t.ex. man tappar balansen. släppet känns ryckigt, svingen går inte dit jag tänkt och jag missar helt att träffa där jag tänkt mig (både i linje och i käglorna)?
Det kan finnas en hel del olika faktorer som påverkar detta när jag tar min fulla ansats med fyra, fem eller hur många steg jag nu väljer att ta. Men just i denna övning när man skall stå stilla vid övertrampslinjen i en bra slutposition så beror det helt enkelt på att man tar i för mycket i själva svingen. Ibland drar vissa upp svingen alldeles för mycket och använder då alldeles för mycket egen kraft. Detta kan man se tydligt på om t.ex. klotet går högre upp än axelhöjd och samtidigt som huvudet samt överkroppen faller framåt. Det kan även vara så i vissa fall att svingen inte blir rak utan av den egna kraften man använder så drar man in handen och svingen bakom ryggen. Själva svingplanen avviker då från en rak tilltänkt spellinje (kom ihåg att alla linjer är raka även om du skruvar) kommer då att bli  alldeles för brant och allt som ofta så hamnar då inte heller handen i rätt position under klotet som man rekommenderar utan istället mer ovan på klotet. Detta gör då att man kommer att sätta i bollen för tidigt (early) i banan samt att du inte "får tag" eller "kommer på" bollen i rätt läge och som i sin tur leder till förre rotationer.
Ett annat problem kan vara att man skjuter på med för mycket egen kraft efter det att klotet har vänt i själva backsvingen. Det som oftast händer då är att släpprörelsen börjar redan på vägen ner och man får svårt att släppa klotet "rent". Känns som om tummen sitter kvar för länge i klotet och hakar fast vilket då blir en bromseffekt. Ungefär som att cykla eller köra bil och samtidigt dra i handbromsen. Ingen bra ekvation! Andra saker som även händer när man forcera kraften på fel ställe är att huvudet och överkroppen ändrar sin position genom att de dras uppåt samt aningen bakåt (liksom ryggar tillbaka). Höfterna kommer att gå uppåt precis som balansbenet och själva svingen vid avspelet blir då kort och uppåt vilket gör att man loftar ut bollen en bra bit i banan.
Det kan även förkomma att man "lyckas" drar upp svingen av egen kraft bakåt och sedan påskyndar svingrörelsen på vägen ner genom att igen använda sig av för mycket egen kraft. Och då kan jag lova att det inte blir lätt att stå stilla i en bra slutposition samt svinga bollen ner och framåt för att kunna skapa större felmarginaler både i sid- och längds-led samt ge klotet möjlighet till att spara så mycket energi som möjligt för att kunna forcera in bland käglorna med med bra kraft.

Till sist i denna del vill jag bara citera vad en hjälptränare (Albert Bunjaki) i Degerfors IF hade skrivit på de papper som han gav till varje spelare inför en match;

- Viljan att vinna är inte i närheten lika viktig som viljan att vilja förbereda sig för att vinna.

Tuba på Folks!

lördag 9 juni 2012

THE GAME CHANGER -Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 2

Jag missar till vänster, jag missar till höger, Det känns som min hand gör olika saker när jag skall släppa iväg klotet. När allt stämmer så fungerar det jättebra men när det går mindre bra blir det fruktansvärt dåligt. Detta är utan tvekan de vanligaste ord som man får höra som coach/tränare. Du kanske känner igen problemen?
I min värld, precis som i Mark Bakers, så lägger jag inte så mycket fokus på att direkt försöka justera släpptekniken. Detta för att den påverkas helt och hållet av ditt fotarbete och hur du svingar armen och klotet. Tittar man på de allra flesta toppspelarna så har de genomgående mycket högre samt jämnare  tempo genom hela ansatsen jämfört med medelbowlaren. Detta generar i att deras sving även kan hållas mycket rakare, blir mer avslappnad, få en bättre svingplan samt ett effektivt och bra släpp.
För vad som händer allt som ofta när du går för långsamt är att svingen vill fortfarande pendla lika snabbt som tidigare. Men när du bromsar farten med fötterna och benen så blir tempot i ansatsen för långsam som då automatsikt kommer att bromsa din sving som då även inte kommer att bli rak. Och när detta sker får man inte heller ett effektivt och bra släpp. Så genom att öka tempot i ansatsen så blir det mycket enklare att gå rakare, svinga mer avslappnat, förhoppningsvis komma mycket nära den här "nya" mätbara tajming punkten, samt få ett bättre och effektivare släpp. Men allt sitter tyvärr inte enbart i själva tempot utan det finns några flera faktorer som kan var bra att tänka på och som jag kommer att lära dig i denna bowlingskola.

Chris Barnes i slutposition
Sedan flera år så tycker jag att vi lär ut bowling från fel håll. I den "gamla" skolan så bör man starta någon stans runt den främre prickraden (den rad med prickar som är närmast övertrampslinjen) i ansatsen och därifrån ta fyra steg och samtidigt försöka svinga armen och klotet. Kanske inte den enklaste saken att göra? Personligen tycker jag att det är bättre att börja lära sig att stå i en mer korrekt slutposition, utföra en sving och sedan släppa iväg klotet med tanken på att svingen och klotet skall gå ner och framåt i banan. Då kommer du med stor sannolikhet att memorera in en bättre och effektivare känsla utav hur din slutposition, sving och släpprörelse bör vara. Men vad är då en bra slutposition? För en högerhänt spelare (spegelvänt för vänsterhänta) bör du försöka skapa en rak lodrätt linje som går från huvudet, vänster knä och vänster fot. Balansbenet bör vara hyfsat rakt och vridet ca 45 grader in bakom vänster ben. Axlarna skall inte vara parallella utan vara aningen vinklade så att höger axel är lägre jämfört med den vänstra. Huvudets position skall vara rakt över klotet och svingarmen. En annan viktig faktor i slutpositionen är att försöka stå stilla (undvik att röra höfterna uppåt) tills klotet träffar käglorna. Fördelen med att stå stilla så länge som möjligt (helst till käglorna) är att ditt huvud aldrig rör på sig, din sving gör samma sak, det blir enklare att få bollen att rulla mer eller mindre den väg/linje som du tänkt dig oftare. Misstagen kommer att bli allt mindre!
När du utför slutpositionsövningen bör du tänka på att skjuta ut bollen snett ner (ca 45 grader eller kl.4) mot banan och sedan låta bollen svinga din arm (till ca kl.8). Själva släppet av klotet skall ske strax framför din vänsterfot (se bildruta 1 nedan). Undvik att flytta på huvudet och överkroppen utan försök att se till att hålla en så rak lodrätt linje mellan huvud, knä och foten så som t.ex. Mika Koivuniemi på den första bilden av de tre nedan.

Illustration av Mika Koivuniemi slutposition och släpp.


Vad händer om jag släpper bollen för tidigt eller sent?
Om du släpper bollen för tidigt (early) får du lägre bollfart, färre rotationer samt att klotet vill svänga tidigare (och mindre).
Om du släpper bollen senare (late) vill bollfarten bli högre, mer rotationer samt att klotet kommer att svänga senare (och mindre).

Det var allt för denna gång. Återkommer snart med fler utvecklande tankar!

Tuba på Folks!

lördag 2 juni 2012

THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt. Del 1


Var din bowlingsäsong lyckad?
Funderar du på vad och hur du kanske behöver förbättra din teknik för att höja din nivå?
Vilka är de vanligaste felen som vi bowlare gör?
Vill du veta vad de flesta av de bästa bowlarna gör?

Då kommer du nu under sommaren att kunna få lära dig massvis av nyttiga saker i min serie "THE GAME CHANGER - BOWLINGSKOLAN SOM FÖRBÄTTRAR DINA RESULTAT PÅ ETT ENKELT SÄTT".

Jag har under min långa bowlingkarriär haft den stora äran att få bli upplärd samt fått träna, lyssnat och lärt mig massor av och  med många av alla de allra största coacherna runt om i världen. Spelat med och mot flera av de bästa bowlarna i världen och har alltid varit nyfiken på all dess olika utvecklingar som skett inom denna otroligt komplexa sport genom åren.
Det hela började när jag var 14 år då Josef Wiener (Förbundskapten samt f.d. landslagsspelare) kom till lilla Degerfors för att driva bowlinghallen där under 4 år med syftet att utveckla oss som bowlare. Med sina erfarenheter och kontakter hade han lärt sig känna ett PBA proffs som han sedan plockade över till Sverige ett flertal gånger. Hur häftigt var det t.ex. som 15-åring att få vara med på ett träningsläger med PBA proffset Dick Ritger och senare samma vecka få sitta i mitt föräldrar hem och lyssna på hans imponerande proffshistorier och inte minst hur han aldrig lämnade något åt slumpen. 
Kombinationen av Dick Ritgers kunskaper som sedan Josef Wieners utvecklade på oss och med hans dagligen "lekande" med olika banprofiler så lärde han oss tänka bowling på ett helt annat sätt. Den ena dagen var aldrig den andra likt. Det var t.ex. banläsningskunskaper på hög nivå som man som tonåring kanske inte alltid förstod. Men som jag idag kan tacka han för både en, två och flera gånger där till. De grunder som Dick, Josef och även en del som Göran Bergendorff lärde mig har jag haft stor nytta av i min bowlingkarriär och som coach. En annan person som jag inte skall glömma bort att namnge är min vän från Helsingborg, Ulf Johansson. Denna kille kanske inte är känd som någon stor tränare eller bowlare. Men han spelade faktiskt i landslaget vid ett tillfälle. Men "Uffe" hade och har fortfarande ett mycket imponerande och gott "coach öga". "Uffes" syns på bowling påminde väldigt mycket om Ritgers & Wieners tankesätt och framför allt till den person och koppling denna serie "THE GAME CHANGER - Bowlingskolan som förbättrar dina resultat på ett enkelt sätt" kommer att handla om, Mark Baker och hans revolutionerande system att se dagens bowling på.

Mark Baker, som jag efter rådgivning från min goda vän Chris Barnes, bara skulle se till att få över till Sverige. Varför frågade jag? -Mark Baker har ett öga för coachning som ingen annan coach har som jag träffat, säger Chris Barnes.
Sagt och gjort. Jag fick kontakt med Mark Baker, som idag är en av de mest eftertraktade coacherna i världen, och efter ex antal mejl var det klart och han kom över till Sverige och detta i mitten av Augusti 2011 för att sprida sitt sätt att tänka till våra spelare i Team Sweden. Men vad var det då som denna Mark Baker hade att komma med? Eller som Chris Barnes säger i Mark Bakers helt nya bok, "The Game Changer - A simple system for improving your bowling scores", - I believe that Mark´s system is revolutionary and...will change the way the sport is taught. Med sina år på proffstour i början av 80-talet spelade Mark massvis och hann han med att vinna fyra PBA Titlar innan ryggen tyvärr sa ifrån. Kärleken till sporten har hela tiden funnits där och för ex antal år sedan bestämde han sig för att börja jobba heltid som bowlingcoach i Los Angeles området. Mark är USBC certifierad brons och silvercoach, men aldrig tagit den sista guldnivån. Detta för han upplever att mycket av det som de idag lär ut på USBC inte riktigt stämmer överens med det han ser och tror på. Och när jag nu har fått den stora äran att träffa Mark, haft kontakt med honom över nätet samt inte minst läst hans helt nysläppta bok "The Game Changer - A simple system for improving your bowling scores" så finns det en av flera saker som han har sett som är en stor gemensam nämnare bland de flesta "Hall of Fame" kaliber bowlarna, en tydlig mätbar tajming punkt!


 Illustrationer på tajming punkten Mark Baker har sett som en stor gemensam nämnare.

Jag, precis som Mark Baker, har lärt ut mycket av det "gamla" sättet att se saker och ting på. Och allt som ofta har man t.ex. relaterat till ett speciellt utskjut (push away) enligt hur det bör se ut enligt skolboken. Man har t.ex. antagit om en spelares fot glider samtidigt som man släpper iväg bollen så har man en tidig tajming eller tvärtom en sen tajming om foten står helt stilla och det ser ut som att spelaren får alldeles för mycket tid på sig. Man kan helt enkelt idag konstatera att allt detta har varit väldigt diffust tills nu. Men givetvis finns det fortfarande många saker som fortfarande är lika i det, om jag nu får kalla det för, "nya tänket"som det är i det gamla sättet.

Jag kommer inte att översätta Mark Bakers bok "The Game Changer - A simple system for improving your bowling scores" i denna Bowlingskola. Den kan du handla på internet för ca 210 kronor på t.ex. ADLIBRIS.COM . Med Mark Bakers godkännande kommer jag att plocka ut vissa texter och illustrationer från boken och översätta dem till svenska samt lägga till saker och ting jag även tycker och tänker och som du kommer att ha stor nytta av i jakten på framgång. Kan säga att Mark Baker och jag hade väldigt många likheter i våra tankar om dagens bowling. Så är du nyfiken på vilka "hemligheter" jag/vi kommer att avslöja och som med stor sannolikhet kommer att förändra din teknik och resultat till det bättre, då är det bara att återkomma och följa min serie "THE GAME CHANGER - BOWLINGSKOLAN SOM FÖRBÄTTRAR DINA RESULTAT PÅ ETT ENKELT SÄTT".

Vi höres snart igen. 

Tuba på Folks!

lördag 21 januari 2012

BALLMASTER 2012

Bill "The Real Deal" O´Neill segrade i Ballmaster 2012

Den traditionella finska stortävlingen Ballmaster som ingår i både Europa samt Världstouren hade i år flera av de stora amerikanska PBA stjärnorna i sin startlistan. Och till stegfinalen efter det avverkats hela 23 serier (8+15 serier) var det fyra PBA spelare som skulle göra upp om första priset på fina €12 000 (ca 110 000 kronor). Och dessa fyra var inga mindre än Bill O´Neill, hemmafavoriten och de två års senaste segrare Mika Koivuniemi, Mike Fagan och Dom Barrett.
Mike Fagan började med att slå ut Dom Barrett efter siffrorna 232-214 för att i semifinalen sedan besegra Mika Koivuniemi med siffrorna 251-233 och i finalen sedan var det topp seedade Bill O´Neill som fortsatte att visa hög kvalité och kunde besegra Mike Fagan med siffrorna 236-224.
På den 39,5 fots profilen och där man i Tali Bowlingcenter använder sig av en Brunswicks A22 banbehandlingsmaskin med den tillhörande A22 oljan kändes det ganska snabbt ut med aningen släpp ut till höger. För att undvika släppet så sökte sig många spelare direkt in mellan ribba 15-20 och vissa t.o.m. direkt vid ribba 20. I Tali är det nästan uteslutande så att man gynnas av att ha en hel del rotationer och det är ingen nackdel om man samtidigt kan "slow hooka" bollen. Profilen kändes ibland ganska lätt men på nästa banpar kunde det kännas helt tvärtom. Då det var ganska mycket iläggsolja och kombination med denna olja (A22) med lägre viskositet så kändes det ibland som banprofil var 50 fot så som det ibland kändes som det var en 35 fots profil. Ganska randigt vill säga. För att klara cutten topp 44 så krävdes det 1319 och detta resultatet var det ag själv som hade. Man får tacka Veronica "Loppan" Lantto som var snäll nog och slog 8 spärr 8 i sista rutan för att få samma 1319 som mig och en pinne mindre i den sista serien då hon fick ihop 220 och jag hade 221.
Kvalspelet toppades av PBA spelaren Ronnie Russell som slog 1455 med sin DV8 Misfit Green/White och erhöll en bonus på €2 000 för detta.

De inledande 8 finalserierna började kl.08:00 och för egen del fick man inte bästa möjliga uppladdning då min förkylning blivit allt värre samt att det är inte det bästa att få ett rum på hotellet som var placerat mer eller mindre över den intilliggande nattklubben som körde grym dunka dunka mellan 23-02:30. Så för egen del med ca 3 timmars sömn började det helt okej men efter 4 serier försvann all energi och på denna höga nivå så blir det allt eftersom klart märkbart.
I ledning efter dessa 8 serier var Mike Fagan 1839 följt av Pasi Uotila 1833, Joonas Jähi 1822 och Bill O´Neill 1815. För att klara cutten topp 16 som avancerade till round robin spelet krävdes det 1740. Glädjande för svensk del så var det så att Magnus Johnson Jr. som började dagen strålande med 1000 på de inledande 4 serierna och fick till slut ihop 1771 avancerade till nästa finalsteg så som landslagsstjärnorna Robert Andersson, Martin Paulsson och Kalle Wahlgren som snyggt spurtade in sig bland de 16 bästa då de fick ihop 1751,1751 respektive 1749. En vilt spurtande var även PBA stjärnan Chris Barnes som på ett mirakulöst sätt efter mycket strul helt plötsligt flyttar från spelet som var mellan 4-5 pil ut till att spela helt ribbrakt med ribba 5 och sköt in sig bland topp 16 då han avslutade med 289 för totalt 1748. Strax utanför topp 16 följde t.ex. spelare som Osku Palermaa, Paul Moor, Tommy Jones, Patrick Allen, Ronnie Rusell, Petri Salonen, Dino Castillo, Sean Rash, Martin Larsen, Stuart Williams, Tom Hess, Ryan Ciminelli och Parker Bohn III.

I round robin spelet var det till början en imponerande uppvisning av Mike Fagan. Han började de 6 första serierna med 256-232-233-279-280-268 (utan bonus) för 1548! Men även Fagan fick problem med banorna och kunde endast få till en serie över 200 under de avslutande 7 serierna. Men detta räckte till en tredje plats efter de 23 finalserierna. De två giganterna under de avslutande 7 serierna var Bill O´Neill och Mika Koivuniemi som knep placering efter placering och kunde tillsammans med Dom Barrett ta sig till stegfinalen. För svensk del var det Martin Paulsson som blev bästa svensk med en 9:e plats följt av Robert Andersson 11:a, Kalle Wahlgren 12:a och Magnus Johnson Jr. 14:e

Stegfinalisterna i Ballmaster använde sig av följande bollar;
  • Bill O´Neill - Hammer Taboo Jet Black
  • Mike Fagan - Track 505T
  • Mika Koivuniemi - Hammer Brick
  • Dom Barrett - Roto Grip Outlaw
För egen del så använde jag mig av följande bollar;

  • Columbia 300 - Omen
  • Roto Grip - Outlaw
  • Storm - Marvel Pearl
  • Storm - Hy-Road
  • Brunswick - Nexus Solid
Tuba på Folks!